Rapport från WC i Madrid 5-6/6 2010

Jag har varit bortskämd under mina senaste turneringar och fått se Nyman ta flera medaljer, så icke denna gång, nu var jag ende svensk på plats. Men även utan Nyman var -90 kg återigen den bästa viktklassen för min del.

Tävlingen hade knappt 300 deltagare från 47 länder; även om vi fick lite olika besked eftersom flera länder som var anmälda tydligen fick visaproblem och inte kunde delta. Det märks också att OS-kvalet har börjat, det var relativt hög klass för att vara en ”vanlig” världscup. Det var också riktigt bra drag på läktarna i den mäktiga Caja Magica. Även om det var något fel med luftkonditioneringen på lördagen så arbetstemperaturen var 32 grader i hallen, vilket tog på både tävlande och domare, och vi domare arbetade förstås i kavaj som vanligt.       

Domeriet övervakades av Snijders, Hefka och de Moor. Naturligtvis var även Barcos på plats, men mer som spansk judopresident än domarboss.

Noterbart från domarmötena var:
Vid domarmötet var det en nyhet för mig och ett tydligt och klart förtydligandet kring björnkramen:

• När det gäller björnkramen var Snijders mycket tydlig. Så snart det är en björnkram, alltså den tävlande omfamnar motståndaren så är det matte direkt. Gör den tävlande om samma sak blir det shido. Snijders var också mycket tydlig med att det inte spelar någon roll om den tävlande gör ko soto gake, ura nage osv. med björnkramen. Det är alltid matte.
• Nyheten för mig var att detsamma gäller sumogrepp, alltså båda händerna i bältet på motståndaren långt bak på ryggen. 

Noterbart är att det var en judoka under turneringen häri Madrid som tog tag i bältet på sidorna, inte bak på ryggen på motståndaren och gjorde en slags ura nage, vilken godkändes – även om jag inte vet vad kommissionen tyckte om den. 

• En detalj som betonades skarpt av Snijders var att för att de tävlande skall undvika passivitetsvarning så räcker det inte med att vara aktiva, de tävlande måste göra riktiga kastförsök annars är de passiva.

Dömandet
Vi var totalt 25 domare, varav 13 A-domare, fördelat på tre mattor. Jag var på mattan med nio domare, varav fem A-domare. Min matchskörd blev 11 matcher i mitten och 23 på kanten, till att börja med. Därutöver blev det ett finalpass på söndagen med två kantuppdrag i bronsmatcher i -81 kg och +100kg samt kronan på verket – mattdomare i finalen i -90 kg, efter att även ha fått ta den ena av semifinalerna i -90 kg.

När det gäller dömandet kan jag inte som vanligt skriva att det kändes riktigt bra. Jag hade känslan av att jag var mer oense med mina kollegor än vanligt, även om mina matcher flöt på bra. Jag hade turen att få flera riktigt tuffa matcher, några med spanjorer. Flera suveräna dunderippon, dräkt som gick sönder, en tand flög iväg, en duktigt uppsprucken läpp blev ihopklistrad, drivor med shido osv. På söndagen fick jag också tråkigt nog för första gången dela ut en hansoku make för en på tok för liten dräkt, och det på en tävlande som hade åkt ända från Uzbekistan. Uppenbarligen var i alla fall kommissionen nöjda med mitt jobb. Av de sju finalerna fick långväga gäster från Asien ta tre. Av de fyra finalerna för oss européer fick tre mycket rutinerade A-domare ta varsin, och sedan alltså jag själv. Jag hann visserligen inte visa så mycket domeri, men det kändes bra. Den helbrasilianska finalen var kort och slutade i en dunderippon på kaeshi waza (kontring). Även de tre kommissionärernas kommentarer efteråt var lovande!       

Skrivet i Madrid 6 juni 2010   Christer Löfgren